Alternativa energislag

Naturgas	Minst miljöskadligt av de fossila bränslena. Det ger mindre koldioxidutsläpp än olja och kol, men större än biobränslen som inte ger några alls. Som vid all förbränning bildas käveoxider vid naturgaseldning. Naturgas ledningarna från Danmark kan byggas ut, eftersom det finns stor kapacitet i Nordsjöns naturgasfält. Kraftig utbyggnad kan leda till att Sverige fastnar i ett nytt storskaligt energi- system. Naturgas driver kraftverk som ger värme såväl som el. Gasen kan även användas i bränsle- celler som alstrar el effektivare än vanliga kraftverk. Att använda naturgas till att producera el, som sedan får värma bostäder, är kvalificerat slöseri.
Biobränslen	Inhemskt bränsle. Rik tillgång (?). Inga koldioxidutsläpp, eftersom den koldioxid som frigörs vid eldning en tagits upp från atmosfären. Ger kväveoxider vid förbränning. Kan medföra andra miljöstörningar vid felaktig eldning. Storskalig användning innebär ökade transporter på såväl järnväg som på landsväg, liksom viss långsiktig utarmning av markens mineraler. Bibränslen kan driva kraftverk som ger både el och värme. Högt elutbyte kräver att bränslet förgasas innan det eldas. Förgasningstekniken är ännu inte tillräckligt utvecklad men intressanta försök pågår i Finland, Kanada och Sverige.
Vindkraft	Vinner terräng och är snart konkurrenskraftig i pris. Goda förutsättningar i vårt blåsiga klimat. Den svenska vindkraften är dåligt utbyggd men har ökat på senare år. Danmark har mest vindkraft per invånare med Tyskland på andra plats. Vindkraften ger el direkt. Anläggningarnas verkningsgrad kan öka om kraftelektronik som tillåter turbinerna att ta upp mer av vindenergin installeras. Forskning kring effektivare generatorer pågår. Vindkraften anses kunna komma upp i fem till sju procent av dagens elförbrukning i Sverige, vilket är ungefär dubbelt så mycket som de två Barsebäcksreaktorerna gav.
Jordvärme	Jordvärme utnyttjar markens värme under främst vintern. Den har då en högre verkningsgrad än luftvärmepumpar. En uppvärmningsmedtod som är relativt lite omtalad men som i dagsläget ger sex gånger mer energi än vindkraft i Sverige. Det finns inga uppenbara nackdelar med denna metod.
Vågkraft	Vågkraftverk omvandlar vågornas rörelser till elektricitet. Det är en förnyelsebar energikälla utan större miljöeffekter. Fördelen mot vindkraften är främst att det inte förändrar landskapsbilden i lika stor utsträckning. Tekniken är dock ganska ny och obeprövad.
Vattenkraft	I Sverige finns idag vattenkraftverk vid de flesta stora vattendrag. Vattenkraften avger inga skadliga ämnen men den förändrar dock miljön i stor utsräckning kring vattendragen. Det finns inga direkta planer på att bygga ut vattenkraften i Sverige.
Olja och kol	Fossilbränslen med stora koldioxidutsläpp. Leder även till utsläpp av svavel och kväve- oxider, vilka dock kan renas. Kol sågs tidigare som huvudalternativet till den svenska kärnkraften. Kol ger billigare ström än många andra primärenergislag. Koleldade kraftverk står för en stor del av elproduktionen i Europa. Kraftverk eldade med kol ger el och värme. Kolförgasning, som ökar elutbytet, prövas i Tyskland och USA. Olja ger mindre svavelutsläpp än kol. För övrigt liknar miljö- störningarna kolets. Sveriges oljeeldade kraftverk tas bara i drift vid toppar i elbehovet. Oljeeldade anläggningar kan ge både el och värme. Olja kan utan komplicerad omformningsteknik användas i gasturbiner, vilket ger oljedrivna kraftverk högt elutbyte.
Kärnkraft	Utnyttjar värmeenergin från radioaktivt sönderfall. Utanför kraftverket är detta en process som inte påverkar klimatet och ses därför som ett alternativ till fossila bränslen enligt FN:n klimatpanel (2007). Säkerheten måste dock vara hög och ett kärnkraftverk tar lång tid att planera och bygga. Kräver stora investeringar. Slutförvaring av avfall ses som ett problem. Radioaktivt bränsle är inte heller en oändlig resurs.
Sol	Den ursprungliga energin. Kan som bekant värma, men också alstra el direkt i solceller. Inga miljöstörningar utom vid tllverkning och skrotning av solfångare och solceller. Solenergin kan, trots Sveriges nordliga läge, få en betydligt större roll i vårt land. Solenergin bedöms av många som den enda verkliga framtidsenergin. Om solceller blir billigare och får bättre verkningsgrad, kommer solenergin inte bara att förse oss med billig el utan även att låta människan tillverka ett nästan idealiskt bränsle i stor skala - vätgas.
Vätgas	Bränsle utan nämnvärda miljöstörningar. Bildar vatten vid förbränning, men leder till utsläpp av kväveoxider. Vätgas kan driva fordon, kraftverk och bränsleceller. Ger el såväl som värme. Framställs bäst genom att elektrisk ström får sönderdela vatten i des beståndsdelar väte och syre. Kräver billig el för att bli verklighet. Vätgas är ännu inget realistiskt alternativ, eftersom den är dyr att producera. Storskalig vätgasanvändning kräver att dagens lagringsteknik förbättras. Vätgas är antändlig men anses inte farligare än bensin och naturgas. Vätgas skulle i framtiden kunna framställas i stor skala i solrika delar av jorden och sedan transporteras till andra regioner.
Fusionskraft	Lovande på papperet men få räknar med avgörande framsteg inom överskådlig tid. I fusionsreaktorer förenas lätta atomer till tyngre och stora mängder energi avges. Fusionsreaktorer är komplicerade och så dyrbara, att inget industriland ensamt har råd att bygga en försöksreaktor. Frågan är om ens det samarbetsprojekt kring en experiment- anläggning kallad Iter som inleddes för ett antal år sedan kan slutföras.