Förnybar energi |
Med detta menas energi som ständigt förnyas. Vattenkraften är en sådan energi. Regn och snö tillför hela tiden vatten till sjöar, älvar och kraftverkens vattenmagasin. Vindkraft liksom solvärmepaneler och solceller är också förnybar energi. |
Biobränslen |
Detta är ett annat slags förnybar energi. Det är "växande" energi som skördas och växer upp på nytt. Det kan också vara vanlig ved, men också såg- och kutterspån från sågverk och hyvlerier liksom träflis från grenar och annat som blir kvar efter avverkningar i skogen. Förädlade biobränslen är pelletar och briketter som pressas ihop av spån eller flis. Snabbväxande energiskog i form av några meter höga salixträd (ett slags vide) liksom olika sorters gräs, räknas också som biobränsle. |
Fossila bränslen |
Fossila bränslen är kol, olja och naturgas. Deras ursprung är förmultnade växter och annat organiskt material som genom årsmiljonerna omvandlats till exempelvis olja. Numera räknas torven också till de fossila bränslena. Den är visserligen inte lika gammal som de andra, men återbildas å andra sidan mycket långsammare än biobränslet. |
Hushållning och effektivisering |
Detta syftar till att spara energi. Att använda
lågenergilampor och energi- snåla kyl/frysskåp liksom att dra ner på värmen när man
inte är hemma är några sätt att hushålla med energin. Att åka buss eller tåg
istället för att köra egen bil kan vara ett annat sätt. Företagen kan effektivisera sin energi- användning genom att stänga sina motorer när de inte används eller byta ut dem mot mindre. Att gå över till energisnåla tillverkningsprocesser och att återvinna värme i luft och vatten sparar också energi. Kort sagt, att inte använda mer energi än nödvändigt. |
Kraftvärme |
Kraftvärme är samtidig produktion av värme och el. I
kraftvärmeverken eldas stora pannor med till exempel olja eller träflis och värmen
från dem förångar sedan vatten till vattenånga. Ångan går först genom en turbin som
driver en elektrisk generator. Det ger elkraft. Ångan går sedan vidare för att
användas som ånga eller för att värma upp till exempel vatten. Detta kan göras i ett fjärrvärmeverk där vattnet sedan pumpas ut i fjärrvärmenätet för att ge värme i husen. Det kan också vara t ex i en massa- och pappersindustri där ångan används i tillverkningsprocessen och den producerade elen utnyttjas i företaget eller säljs. Detta kallas ofta industriellt mottryck. |
Kondenskraft |
Detta är elproduktion på samma sätt som kraftvärme men utan att man tar vara på värmen. Jämfört med kraft- värme är kondenskraft slöseri med energin. |
Direktverkande el |
Direktverkande el är uppvärmning med elradiatorer. Att konvertera elvärme innebär att man byter ut denna mot till exempel vattenburen fjärrvärme. |
Jordvärme och bergvärme |
Detta är ett sätt att ta vara på värmen längre ner i marken eller djupare ner i sjöar och hav. För att transportera värmen krävs en värmepump som med hjälp av el och ett köldmedium omvandlar denna energi till värme av högre temperatur. |
Ekologiskt hållbart energisystem |
Detta system förbrukar inte mer energi än som ständigt förnyas och belastar inte miljön med mer utsläpp än den tål. |
Växthuseffekten |
Växthuseffekten är uppvärmningen av jordens atmosfär. Ökande halter av koldioxid och andra "växthus- gaser" i atmosfären hindrar värme att stråla ut från jorden och bidrar till att temperaturen ökar på jorden. Följden kan bli att havsnivåerna stiger, mer öken bildas och häftiga omslag i vädret. Vetenskapligt är det ännu inte bevisat att människan har bidragit till växthuseffekten. Men allt fler tecken tyder på att utsläppen avv främst koldioxid från förbränning av fossila bränslen har ökat växthuseffekten. |
Energibalans |
Detta är balansen mellan den energi som tillförs och den som förbrukas. Energin är i balans när lika mycket energi förbrukas som tillförs. Kraftbalans räknar på el istället för på alla energislag. |
Kilowattimmar |
Kilowattimmar (kWh), megawatt (MW) och terawattimmar (TWh) är energi-
och effektmått. 1 kWh är lika med energiför- brukningen av en kilowatt under en timme.
Hushållens förbrukning brukar mätas i kWh. Megawatt är ett mått på hur mycket energi
som ska produceras eller förbrukas på en viss tid. Reaktorerna i Barsebäck är till
exempel på 600 MW. Terawattimmar anger hur stor energi- förbrukningen eller
energiproduktionen är. Sverige förbrukar ca 140 TWh el varje år. |
Copyright © 2008 MEI, All rights reserved.